Salta bönor i sockervadd

Den 23 april 2006 i samarbete med Riksföreningen för Folkmusik och Dans. En konsert tillägnad Margareta Kjellberg (1916-2005) i Stallet, Nybrokajen 11, Stockholm.

När Svenska Visakademiens hedersledamot Margareta Kjellberg avled hösten 2005 beslöt akademien att i samband med årsmötet 2006 anordna en konsert för att hylla henne. Margareta Kjellberg gjorde en lång rad radio-, tv- och grammofoninspelningar och lanserade en oändlig mängd svenska visor och schlager. Att bland detta stora material välja ut en repertoar för kvällens konsert blev en utmaning för Visakademiens arbetsgrupp under ledamoten Jan Hammarlunds ledning.

Ledamoten Maria Lindström inledde med visor av Birger Sjöberg och Ulf Peder Olrog; ledamoten Hanne Juul erinrade sig en turné då det skrattades hejdlöst åt Margaretas historier och presenterade en visa av Barbara Helsingius, vår enda utländska ledamot; ledamoten Marie Bergman föredrog visor av tvillingsjälarna Alf Prøysen/Ulf Peder Olrog och av Bo Sundblad, en av Margaretas intimaste vänner; Maud Lindström från Nordiska Visskolan i Kungälv sjöng en visa av Lennart ”Pim-Pim” Falk – Margareta älskade Pim-Pims burleska visor och hon botaniserade ofta i hans vissamlingar.

Jan Hammarlund, konsertens producent och presentatör, gav publiken initierade inblickar i historien bakom flera av de visor som framfördes; drygt hälften av konsertens tjugofyra sånger har en gång funnits på Margareta Kjellbergs repertoar och de resterande var goda komplement och valda i hennes anda.

När Margareta Kjellberg 1999 mottog stipendiet till Fred Åkerströms minne i Stegeholms slottsruin i Västervik avslutade hon med Pim-Pims visa ”Dans en trappa upp”. Denna kväll sjöng Jeja Sundström visan med kärlek och inlevelse – och Margaretas ande svävade genom salen.

Himlen är hög och blå i natt,
det blinkar små ljus i taket.
Taket som alltings byggherre satt
till golv i det högre gemaket.
Stjärnor är kvisthål i änglarnas golv,
blinket är fötter i dansen.
Dansen får fortgå till efter tolv,
en balkväll i innocensen…

Tillbaka till menyn